Den här artikeln innehåller affiliate-länkar. Handlar du via dem kan Klockfeber få en liten provision – utan extra kostnad för dig. Våra omdömen är våra egna.
En stenurtavla är en skiva natursten, ungefär en millimeter tjock, monterad där en vanlig urtavla skulle sitta. Mönstret kommer från en bergart som bildades långt innan någon uppfann klockan, vilket betyder att två exemplar aldrig kan bli identiska. Under några år på 1970-talet var det den mest påkostade sak du kunde be om i en klocka. Sedan försvann det nästan helt. Och just nu är det tillbaka överallt – i alla prisklasser, från 2 000 kronor till sexsiffrigt.

Den här guiden går igenom hela fältet: var stenurtavlan kom ifrån (svaret är inte Rolex), varför den är tillbaka just nu, vilka märken som gör dem i vilken prisklass – och den viktigaste frågan av alla när du handlar: hur du ser skillnad på äkta sten och ”stenlook”. För marknaden är full av det senare.
Snabbfakta: stenurtavlor
- Vad det är: urtavla skuren ur natursten, ca 1 mm tjock
- Uppfanns av: Piaget, första serien 1963
- Storhetstid: 1963–1980, sedan comeback från 2010-talet
- Vanligaste stenarna: malakit, lapis lazuli, tigeröga, onyx, aventurin, karneol
- Prisspann i dag: från ca 2 000 kr till flera hundra tusen
- Att se upp med: ”stenlook” – tryckta eller lackade urtavlor som imiterar sten
- Svag punkt: sprickor, särskilt vid service
Historien börjar hos Piaget, inte Rolex
Det vanligaste missförståndet om stenurtavlor är att Rolex hittade på dem. Det gjorde de inte. Piaget släppte sin första serie stenurtavlor 1963, sju år innan Rolex ens började experimentera.
Att det blev just Piaget var ingen slump utan en teknisk konsekvens. En stenskiva på en millimeter tar plats i en boett. Piaget hade 1957 tagit fram kaliber 9P, ett handuppdraget verk på två millimeter, och senare den automatiska 12P på 2,3 mm – världens tunnaste. Det utrymme de ultratunna verken sparade kunde läggas på urtavlan. Ingen annan hade den marginalen.
Bröderna Gérald och Valentin Piaget, barnbarn till grundaren, drev experimenterandet vidare av ren färgglädje. I slutet av 1960-talet fanns över 30 olika stenar i katalogen. Jackie Kennedy bar en Piaget med jadeurtavla, och märket blev husleverantör till en kundkrets som ville ha lyx utan att den var diskret.

Rolex klev in 1970, tillsammans med urtavletillverkaren Stern Frères, och tog idén till en helt annan volym – som mest fanns det minst 126 olika konfigurationer av stenurtavlor i deras sortiment. Det är Rolex-versionen av historien som samlarmarknaden i dag kretsar kring, och den har vi skrivit en egen djupdykning om.
📖 Vill du ha djupet om Rolex? Vi har en separat guide till Rolex stenurtavlor – alla referenser, hur du daterar en urtavla på tryck och fönsterkant, förfalskningarna efter 2022 och vad de kostar.
Sedan kom kvartskrisen och 1980-talet, och intresset dog. Cartier var ett av få märken som höll produktionen vid liv genom svackan. Comebacken började i slutet av 1990-talet – Rolex satte sodalit i en Daytona – och tog verklig fart först på 2010-talet.
Varför är stenurtavlor överallt just nu?
Två saker har förändrats, och de hänger ihop.
Tillverkningen har blivit tillgänglig. Att såga, slipa och borra en millimetertunn stenskiva var länge ett hantverk som bara ett fåtal leverantörer i Schweiz behärskade, med enorm kassation. I dag finns kompetensen på fler håll och till priser ett litet märke kan räkna hem. Samtidigt har tunna verk – både mekaniska och kvarts – blivit billiga och lättillgängliga, så boetten behöver inte längre bli klumpig.
Och smaken har svängt. Efter ett decennium av matt svart, grått och ”verktygsklocka” vill folk ha färg och material igen. En stenurtavla ger något ingen finish kan ge: den ser olika ut i olika ljus, och din är inte som någon annans. Det är samma impuls som drev 70-talet, av samma skäl.
Så tillverkas en stenurtavla
Blocket sågas först till skivor på ungefär en millimeter. Skivan slipas plan, poleras, och sedan borras hålen: centrumhålet för visarna, eventuellt ett datumfönster och hål för index. Varje hål är ett tillfälle att spräcka skivan – därför saknar många stenurtavlor index helt. Till sist limmas skivan på en mässingsplatta som bär urtavlefötterna.
Spillet är det som avgör priset. Hos Rolex kasserades enligt Phillips omkring 80 procent av materialet. Fyra av fem skivor gick sönder på vägen. Och stenen bestämmer själv: malakit och fossil är avsevärt sprödare än onyx, vilket syns direkt i vad de kostar.
Stenurtavlor märke för märke
Här är fältet uppdelat efter vad det kostar. Priserna är ungefärliga svenska nivåer i skrivande stund.
Under 3 000 kr – instegsstenen
Det finns äkta natursten långt under vad de flesta tror. Fällan i det här spannet är att modellnamnen ljuger oftare än i något annat segment, så kontrollera alltid att tillverkaren själv skriver att urtavlan är sten.

Daniel Wellington Elan Lumine Malachite DW00100721
2 195 kr
Daniel Wellingtons Elan Lumine har en urtavla i äkta malakit – märket skriver själv ut att stenen är natursten och att varje exemplar därför blir unikt. 22 mm boett i roséguldston, kristaller som timmarkörer, kvarts.
Till butiken →
Olivia Burton Demi Lapis (OB16SP13)
2 105 kr
Olivia Burton Demi Lapis har urtavla i äkta lapis lazuli med tryckt blomstermönster ovanpå. 34 mm, kvarts. Ett av få sätt att få riktig lapis under tvåtusenlappen.
Jämför priser →Mikromärkena, 5 000–15 000 kr – här händer det mesta
Det är i mikromärkessegmentet stenurtavlan har demokratiserats på riktigt. Ett litet märke kan beställa små serier, testa udda material och ta risker som ingen storkoncern tar. Resultatet är att du i dag får schweiziskt automatverk och äkta sten för en bråkdel av vad Piaget tar.

Venezianico Herrklocka 4521548 Nereide Lapislazzuli Blå/Gummi Ø42 mm
10 695 kr
Venezianico Nereide Lapislazzuli – urtavla i äkta lapis lazuli i en 42 mm dykarklocka med Sellita SW200-1, safirglas och 200 m vattentäthet. Att sätta en spröd stenskiva i en dykarklocka är lika ologiskt som när Rolex gjorde det på Submariner 16618, och lika snyggt.
Till butiken →Vi har testat Venezianicos Nereide Tigris med urtavla i tigeröga och MAEN Manhattan 37 Ultra Thin ”Golden Swan” – båda visar vad segmentet klarar. Andra namn värda att hålla koll på:
- Baltic – stenurtavlor i Prismic-kollektionen, deras cocktailklocka
- Timex – Q Timex med integrerat länkband har kommit i malakit, lapis lazuli och tigeröga, och är det billigaste sättet in i formatet
- Nivada Grenchen – F77 med stenurtavlor
- Dennison – ALD-serien kombinerar malakit, lapis och rubellit med en slimmad kuddboett ritad av Emmanuel Gueit
- Zelos – har kört sten och meteorit längre än de flesta
- Formex och Furlan Marri – båda har gått in i materialet de senaste åren

Etablerade märken, 15 000–200 000 kr
I mellanskiktet är sten mer av ett specialutförande än en egen kollektion. Vanligast är pärlemor på damklockor, medan riktig hårdsten dyker upp i begränsade serier. Det märke som sticker ut mest här arbetar dessutom med ett material som inte ens är en sten:

Omega Herrklocka 304.30.43.52.01.001 Speedmaster Moonphase Meteorite – Svart 43 mm
184 795 kr
Omega Speedmaster Moonphase Chronograph med urtavla i meteorit. Materialet är järnmeteorit, inte mineral, och det korsvisa Widmanstätten-mönstret framträder först när ytan etsas. Det tar miljontals år av långsam avkylning i rymden att bilda och går inte att härma på jorden.
Till butiken →
Venezianico Herrklocka 6221560C Arsenale Meteorite Grå/Stål Ø40 mm
11 695 kr
Venezianico Arsenale Meteorite visar att samma material finns i mikromärkespris – 40 mm, knappt 10 mm tjock.
Till butiken →Här finns också Rado, Frederique Constant och Maurice Lacroix med pärlemor, och Grand Seiko som visserligen sällan använder sten men driver samma idé – att urtavlan ska vara klockans hela poäng.
Lyxsegmentet – där det började
Piaget är fortfarande husets herre. De har aldrig riktigt slutat, och på Watches & Wonders 2026 visade de nya stenurtavlor igen. Vill du ha den ursprungliga versionen av idén är det Piaget som gäller, både på vintagemarknaden och nytt.
Rolex är den stora samlarhistorien. Day-Date 36 fick 2023 tre nya stenurtavlor – karneol i gulguld, turkos i vitguld och grön aventurin i Everose – och 2025 kom en GMT-Master II i Everose med urtavla i tigerjärn. Vintageexemplaren från 70-talet är en marknad för sig; allt om den finns i vår Rolex-guide.
Övriga att känna till: Cartier, som höll materialet vid liv genom kvartskrisen, samt Bulgari, Audemars Piguet, Patek Philippe och Jaeger-LeCoultre, som alla har sten i sortimentet i dag.

Äkta sten eller stenlook? Så ser du skillnad
Det här är den viktigaste delen av guiden, för marknaden är full av urtavlor som ser ut som sten utan att vara det. Det är inte olagligt och inte alltid oärligt – men det är en helt annan produkt, och ofta en tiondel av kostnaden.
Tre saker som inte är stenurtavlor
- Tryckt eller lackad ”stenlook”. Ett fotografi av malakit tryckt på en metallurtavla. Mönstret upprepas mellan exemplar – det är det säkraste tecknet.
- Aventuringlas. Glas med inblandade kopparflagor, uppfunnet i Venedig och även kallat guldsten. Det glittrar vackert, men är inte mineralet aventurin. Kommer i blått, lila och rött – färger naturlig aventurin inte har.
- Modellnamn. ”Onyx” används av flera märken som namn på en helt vanlig svart urtavla. Namnet i produkttiteln säger ingenting.
Ett konkret exempel ur vårt eget sortiment: Lorenzo Monica Oro Verde beskriver sin urtavla som ”smaragdgrön med elegant ådring som påminner om ädelstenen malakit”. Det är hederligt formulerat – och det är precis så en stenlook ska beskrivas. Det är inte malakit.
Checklista före köp
- Står det uttryckligen ”natursten”? Seriösa tillverkare skriver alltid ut det, för det är hela säljargumentet.
- Skriver de att varje exemplar är unikt? Standardformuleringen när stenen är äkta.
- Jämför två produktbilder av samma modell. Identiskt mönster = tryck.
- Titta i datumfönstret. På en äkta stenurtavla ser du skivans tjocklek i kanten.
- Är priset rimligt? Äkta sten kostar alltid mer än en lackurtavla från samma märke.
Stenarna du stöter på
Kortversionen. Vill du ha hela genomgången med alla material Rolex använde finns den i Rolex-guiden.
| Sten | Utseende | Bra att veta |
|---|---|---|
| Malakit | Giftgröna koncentriska band | Vanligast i dag – och en av de sprödaste |
| Lapis lazuli | Djupblå med gyllene pyritstänk | Guldprickarna skiljer den från sodalit |
| Tigeröga | Gyllenbrunt ljusband som rör sig | Effekten syns bara i verkligheten |
| Onyx | Helsvart, nästan utan struktur | Läses som lack på avstånd, har djup på nära håll |
| Aventurin | Glittrande inneslutningar | Förväxlas ständigt med aventuringlas |
| Karneol | Varm orange till rödbrun | Rolex val för Day-Date 36 i gulguld 2023 |
| Pärlemor | Skiftande, opalescerande | Organiskt, från snäckskal – inte en bergart |
| Meteorit | Korsvisa metalliska kristallmönster | Järn, inte mineral. Etsas fram |

Att leva med en stenurtavla
Moderna stenurtavlor är betydligt tåligare än 70-talets. Materialet är tjockare, monteringen bättre och safirglas skyddar mer än gammal plexi. Du kan bära den varje dag.
Men två risker består. Slag mot glaset fortplantas ner i stenen. Och service är det verkliga faromomentet – att dra av visare och lyfta urtavlan är precis de moment där sten spricker. Lämna aldrig en stenurtavla till en urmakare som inte har hanterat dem förut, och be om foton av urtavlan före och efter.
En spricka går inte att laga på ett sätt som återställer värdet. Den kan döljas optiskt, men den finns kvar och tenderar att sprida sig.
Vanliga frågor om stenurtavlor
Vad är en stenurtavla?
En urtavla skuren ur natursten i stället för tillverkad i metall. Stenen sågas till en skiva på ungefär en millimeter, poleras, borras för visare och index och limmas på en mässingsplatta. Eftersom mönstret kommer från bergarten blir varje urtavla unik.
Vilket märke uppfann stenurtavlan?
Piaget. De släppte sin första serie 1963, sju år före Rolex. Det var deras ultratunna verk – kaliber 9P på två millimeter och den automatiska 12P på 2,3 mm – som frigjorde utrymmet i boetten som den en millimeter tjocka stenskivan krävde. I slutet av 1960-talet hade Piaget över 30 olika stenar i katalogen.
Hur ser jag om urtavlan är äkta sten eller bara ser ut som sten?
Kontrollera att tillverkaren uttryckligen skriver ”natursten” och att varje exemplar är unikt – det är hela säljargumentet, så de skriver alltid ut det. Jämför sedan två produktbilder av samma modell: är mönstret identiskt är det tryckt. Har klockan datumfönster ser du dessutom stenskivans tjocklek i fönsterkanten.
Är aventuringlas samma sak som aventurin?
Nej. Aventuringlas, även kallat guldsten, är glas med inblandade kopparflagor och uppfanns i Venedig. Aventurin är ett mineral, en kvartsvariant med reflekterande inneslutningar. Glaset glittrar mer regelbundet och förekommer i blått, lila och rött – färger som naturlig aventurin inte har.
Vad kostar en klocka med stenurtavla?
Spannet är enormt. Äkta malakit och lapis lazuli finns från ungefär 2 000 kronor hos märken som Daniel Wellington och Olivia Burton. Mikromärken som Venezianico ligger kring 10 000 kronor med schweiziskt automatverk. Omega, Rolex och Piaget kostar från hundratusen och uppåt, och vintage-Rolex i sten kan gå långt över det.
Vilka stenar är vanligast?
Malakit, lapis lazuli, tigeröga, onyx, aventurin och karneol dominerar. Pärlemor är vanligt men organiskt material från snäckskal, inte en bergart, och meteorit är järn snarare än mineral.
Går det att bära en stenurtavla varje dag?
Ja. Moderna stenurtavlor är tjockare och bättre monterade än 70-talets, och safirglas skyddar mer än gammal plexi. De två riskerna är slag mot glaset, som fortplantas ner i stenen, och service – det är då de flesta stenurtavlor spricker.
Går en spräckt stenurtavla att laga?
Nej, inte på ett sätt som återställer värdet. Sprickan kan döljas optiskt men finns kvar och tenderar att sprida sig. På moderna klockor går urtavlan ofta att beställa ny; på vintage är det en jakt.
Vilka mikromärken gör stenurtavlor?
Venezianico, Baltic, Timex, Nivada Grenchen, Dennison, Zelos, Formex, Furlan Marri och MAEN är några av dem. Det är i det här segmentet mest händer just nu, eftersom små serier och udda material är enklare för ett litet märke att våga sig på.
Källor och bildkrediter
Historik och tekniska uppgifter: Revolution och Time and Tide (Piaget, kaliber 9P och 12P, antalet stenar i katalogen), Phillips (Rolex, Stern Frères, kassationsgraden) och Jasper Lijfering, Amsterdam Vintage Watches (materialidentifikation).
Bilder på klockor: Klockfeber och respektive tillverkare. Bilder på mineral kommer från Wikimedia Commons:
- Polerad lapis lazuli i djupblått med gyllene pyritinneslutningar – Foto: W.carter / Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0). Källa: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Tumble-polished_lapis_lazuli_1.jpg
- Polerad malakit med koncentriska gröna band – Foto: W.carter / Wikimedia Commons, CC BY 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0). Källa: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Tumbled_malachite_gemstone_1.jpg
- Polerat tigeröga där ljusbandet vandrar över den gyllenbruna ytan – Foto: W.carter / Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0). Källa: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Egg-shaped_tiger%27s_eye_quartz_1.jpg