Schweiziska klockindustrins kriser – från kvartskrisen till tullarna

av
graf över schweiz klockexport 1950–2025 i miljarder franc med kvartskrisen, finanskrisen, kina-svackan, covid och tullåren markerade

Den schweiziska klockindustrin har dödförklarats minst fem gånger på femtio år. Kvartsuret skulle ta död på den på 1970-talet, finanskrisen 2009 raderade en femtedel av exporten på ett år, Kina-svackan och frankchocken 2015–2016 knäckte Hongkong som marknad, och i april 2020 föll klockexporten med 81,3 procent. Nu är det tullar, ett svagt Kina och en rekordstark franc. Varje gång såg det ut som slutet. Zoomar man ut är kriserna hack i en kurva som har gått från 0,7 miljarder franc 1950 till 25,6 miljarder 2025.

graf över schweiz klockexport 1950–2025 i miljarder franc med kvartskrisen, finanskrisen, kina-svackan, covid och tullåren markerade
Schweiz klockexport i miljarder franc, nominellt, med de fem kriserna markerade. Grafik: klockfeber. Data: fh och historische statistik der schweiz.

Snabbsvar: Den schweiziska klockindustrin har gått igenom fem stora kriser sedan 1970: kvartskrisen (1975–1984), finanskrisen (2009, −22,3 procent), Kina-svackan och frankchocken (2015–2016), covid (2020, −21,8 procent för helåret) och dagens kris med amerikanska tullar och ett svagt Kina (2024–2026). Exporten har efter varje kris nått nya rekord – men jobben från 1970 kom aldrig tillbaka.

Det här är artikeln bakom vår reel Kriserna i backspegeln. Den byggde delvis på platshållardata. Här är de verifierade – från branschorganisationen FH, Schweiz historiska statistik och arbetsgivarnas egna räkningar – och vad som faktiskt räddade branschen varje gång.

Innehåll

Den schweiziska klockindustrins kriser i en tabell

Exportvärdet är branschens egen måttstock. FH – Fédération de l’industrie horlogère suisse – publicerar det varje månad ur tullstatistiken. Värdena är nominella franc.

KrisÅrEffekt på export och jobbVad räddade branschen
Kvartskrisen1975–1984Exporten −15 % 1975 (3,70 → 3,14 mdr CHF). Sysselsättningen från 89 448 (1970) till drygt 30 000 (1984). Företagen från 1 618 till 572 (1990).Sammanslagningen till SMH 1983, Swatch, koncentration till stora koncerner och mekaniska klockor som lyx
Finanskrisen2009−22,3 % på ett år, från 17,0 till 13,2 mdr CHF. USA −37,9 %, Japan −33,5 %.Asien: Hongkong blev största marknad, Kina växte. Nytt rekord redan 2011 (19,3 mdr).
Kina-svackan och frankchocken2015–2016−3,2 % och −9,9 %. Hongkong halverades på fyra år. Klockor i ädelmetall −18,5 % 2016.Lagerrensning och nya, billigare kollektioner. Kina vände andra halvåret 2016. Rekordet från 2014 slogs först 2021.
Covid2020April −81,3 %, andra kvartalet −61,6 %, helåret −21,8 % till 17,0 mdr CHF.Kina (+20 % redan 2020), USA och digital försäljning. Rekord 2021: 22,3 mdr.
Tullar, Kina och franc2024–2026−2,8 % och −1,7 %. Kina ned mer än en tredjedel på två år. 835 jobb borta 2025.Pågår. Jan–aug 2026 +1,7 %. USA-tullen sänkt från 39 % till högst 12,5 %.
Källor: FH:s årsrapporter och pressmeddelanden 2009–2026, Historische Statistik der Schweiz (tabell L.13) för 1974–1975, FH (J.-D. Pasche 2017) för sysselsättning och antal företag. Procentsatserna är FH:s egna, utom −15 % 1975 som är vår uträkning ur tullstatistiken.

Kvartskrisen 1975–1984: när två av tre jobb försvann

Den 25 december 1969 lanserade Seiko Quartz Astron, som märket själv kallar världens första kvartsarmbandsur, med hundra gånger en mekanisk klockas precision. Ironin är att schweizarna var först med tekniken: redan 1968 kom de första prototyperna av kvartsarmbandsur från ett laboratorium i Neuchâtel, enligt Historisches Lexikon der Schweiz. Men, som lexikonet skriver, schweizarna ”trodde inte på kvartsen”, och japanerna tog marknaden. Den japanska sidan av historien har vi skrivit om i genomgången av Seiko-gruppen.

Siffrorna är brutala. FH räknade 89 448 anställda i 1 618 företag år 1970. 1980 var det 46 998 anställda i 861 företag, och enligt FH föll arbetsstyrkan till ”drygt 30 000” 1984. Två av tre jobb försvann alltså på femton år. Exporten föll inte lika dramatiskt i franc: tullstatistiken visar 3,70 miljarder 1974 och 3,14 miljarder 1975, ett ras på 15 procent, och sedan nästan ett decennium av stillastående.

Kvartsen var ändå inte hela förklaringen. Ekonomihistorikern Pierre-Yves Donzé kallar den gängse berättelsen en myt: enligt hans forskning orsakade kvartsrevolutionen inte krisen, den förstärkte den. Tre andra saker slog till samtidigt. Det statliga regelverket Statut horloger, som sedan 1930-talet hade krävt tillstånd för att starta eller bygga ut en klockfabrik, avskaffades 1971 och lämnade en splittrad bransch utan skydd. När systemet med fasta växelkurser övergavs 1973 sköt francen i höjden mot dollarn. Och på den viktigaste marknaden föll schweizarnas andel av USA:s klockimport från 83 procent 1970 till under 59 procent 1975, enligt swissinfo.

Åren 1979–1980 var mekaniska och elektroniska klockor jämnstora, enligt historielexikonet. Det var mitt i den perioden, 1977, som Vacheron Constantin lanserade sin sportklocka i stål – historien finns i varför Vacheron Constantin 222 heter 222.

Swatch, SMH och vägen tillbaka

I slutet av 1970-talet stod de två största aktörerna, SSIH (grundat 1930) och urverkstillverkaren ASUAG (1931), enligt Swatch Group själva ”på randen till insolvens”. Konsulten Nicolas G. Hayek fick i uppdrag att ta fram en strategi. Resultatet blev en sammanslagning 1983 – bolaget fick namnet SMH 1985 och heter sedan 1998 Swatch Group – och en billig, högteknologisk ”andraklocka” byggd av bara 51 delar: Swatch, som kom samma år. Enligt koncernen var SMH inom fem år världens mest värdefulla klocktillverkare. Hela koncernens historia finns i vår genomgång av Swatch Group.

Swatch räddade volymerna och fabrikerna. Det som räddade värdet kom senare: den mekaniska klockan bytte roll från verktyg till lyxföremål. 2025 stod mekaniska armbandsur för 20,9 av 24,4 miljarder franc i exportvärde, alltså 86 procent, trots att de bara var 5,2 av 14,6 miljoner klockor. Kvartsen vann volymen och Schweiz tog marginalen. Den som vill ha en kvartsklocka i dag hittar fortfarande schweiziska alternativ i vår lista över bästa kvartsklockan.

Finanskrisen 2009: −22,3 procent på ett år

2008 var ett rekordår med drygt 17 miljarder franc. 2009 föll klockexporten till 13,2 miljarder, en minskning med 22,3 procent och 3,8 miljarder franc. Enligt FH låg månadstappen mellan −20 och −33 procent ända fram till oktober, och branschen tappade på alla marknader och i alla prisklasser. USA föll med 37,9 procent, Japan med 33,5 procent och Förenade Arabemiraten med 34,9 procent. Hongkong, som året innan blivit största marknad, föll med 19,7 procent men behöll förstaplatsen – och höll den i tolv år.

Återhämtningen var den snabbaste i den här listan. Exporten var tillbaka på 16,2 miljarder 2010 och slog rekord med 19,3 miljarder 2011. Motorn var Asien, och den motorn skulle bli nästa kris.

Kina-svackan och frankchocken 2015–2016

I december 2012, en månad efter att han tagit över partiet, inledde Xi Jinping en antikorruptionskampanj. Klockor hade blivit en vanlig gåva till tjänstemän, och nu blev det en risk att ta emot dem. 2013 föll klockexporten till Kina med 12,5 procent, enligt swissinfo. Den 15 januari 2015 släppte dessutom Schweiz nationalbank golvet på 1,20 franc per euro, och francen steg kraftigt på en dag. Swatch Groups vd Nick Hayek kallade beslutet en ”tsunami”.

Exporten föll 3,2 procent 2015 och 9,9 procent 2016, till 19,4 miljarder – det sämsta året sedan 2009. Hongkong föll 22,9 procent det första året och 25,1 procent det andra, och var enligt FH halverat på fyra år. Det var de dyraste klockorna som fastnade: klockor i ädelmetall föll 18,5 procent och klockor över 3 000 franc stod för omkring 80 procent av nedgången. FH beskrev hur märkena köpte tillbaka lager från handlarna och gjorde om sina kollektioner.

Det här är den underskattade krisen. Den var inte dramatisk på ett enskilt år, men rekordet från 2014 – 22,3 miljarder – slogs inte förrän 2021. Sju år utan nytt rekord är längre än efter både finanskrisen och covid.

Covid 2020: −81 procent i april

I april 2020 exporterade Schweiz klockor för 328,8 miljoner franc, 81,3 procent mindre än året innan. Maj låg 68 procent under. Fabriker stod still, butiker var stängda och turismen försvann. Andra kvartalet slutade på −61,6 procent. Helåret landade på 17,0 miljarder, en minskning med 21,8 procent – nästan exakt samma fall som 2009.

Ett land gick åt andra hållet. Kina ökade med 20 procent 2020 och blev största direkta mottagare, när kinesiska köpare handlade hemma i stället för på resor. 2021 tog USA över (+27,8 procent mot 2019), och exporten slog rekord med 22,3 miljarder franc. Efterfrågan smittade av sig på andrahandsmarknaden: i mars 2022 toppade priset på en begagnad Daytona 116500LN, en kurva vi följer i Rolex Daytonas prisutveckling.

Dagens kris: tullar, Kina och stark franc (2024–2026)

Toppen nåddes 2023 med 26,7 miljarder franc. Sedan dess har klockexporten från Schweiz minskat två år i rad: −2,8 procent 2024 och −1,7 procent 2025, till 25,6 miljarder. Antalet exporterade klockor föll till 14,6 miljoner. Kina, med Hongkong i släptåg, har tappat mer än en tredjedel på två år. Samtidigt nådde både guldpriset och francen rekordnivåer, vilket gjorde klockorna dyrare för utländska köpare.

Det nya är tullarna. I årtionden hade schweiziska klockor mötts av en tull på i snitt 5 procent i USA, branschens största marknad med 17 procent av exporten. Sedan gick det fort:

  • 2 april 2025: ”Liberation Day” – 10 procents tilläggstull på all import, i kraft 5 april. Den 9 april höjdes den till 31 procent för Schweiz, men pausades efter några timmar.
  • 1 augusti 2025: 39 procents tilläggstull tillkännages, i kraft 7 augusti – en av de högsta i världen.
  • 14 november 2025: Schweiz, Liechtenstein och USA skriver under en avsiktsförklaring. Den 10 december sänks den totala tullen till 15 procent, retroaktivt från 14 november.
  • 20 februari 2026: USA:s högsta domstol underkänner tullarna som byggde på nödlagen IEEPA. Från 24 februari ersätts de av en tillfällig tilläggstull på 10 procent (Section 122) plus ordinarie tull.
  • 24 juli 2026: Section 122 löper ut. I stället gäller Section 301 med en total tull på högst 12,5 procent, där den ordinarie tullen räknas av.

Exporten till USA följde varje vändning. I april 2025 skeppades klockor för 853 miljoner franc dit när importörerna hamstrade före tullarna, i september bara 158 miljoner. Över helåret 2025 hamnade USA ändå bara 0,5 procent lägre. Priset betalades i fabrikerna: enligt arbetsgivarnas förbund Convention patronale försvann 835 jobb fram till slutet av september 2025, en minskning med 1,3 procent till 64 807 anställda – den första nedgången sedan pandemin.

De senaste siffrorna är försiktigt ljusare. I augusti 2026 steg exporten med 9,1 procent, och det rullande tolvmånaderssnittet blev positivt för första gången på två år. Januari–augusti landade på 17,2 miljarder franc, 1,7 procent mer än i fjol. Men USA låg fortfarande 8,3 procent under och Kina 4,8 procent under. Det som bär är Storbritannien (+10,5 procent), Hongkong (+2,7) och Singapore (+2,9) – plus en fransk siffra (+73,6 procent) som FH själva ber oss läsa med försiktighet.

Vad räddade den schweiziska klockindustrin varje gång?

Bredvid varandra visar kriserna tre mönster.

En ny marknad tar över. Efter 2009 var det Hongkong och Kina. Efter 2016 var det Kina igen. Efter covid var det USA. Branschen har aldrig räddats av att den gamla marknaden kom tillbaka, utan av att en annan växte snabbare.

Produkten flyttar uppåt. Kvartskrisen löstes genom att Schweiz lämnade billiga mekaniska klockor och i stället tog lyxen. Varje kris sedan dess har förstärkt det. 2025 föll klockor under 500 franc med 4,5 procent medan de över 3 000 franc bara tappade 1,9 procent, och FH konstaterade att efterfrågan i de högsta prisklasserna höll. Det är där märken som Rolex finns – ägt av en stiftelse och utan aktieägare som kräver kvartalssiffror, som vi förklarar i vem som äger Rolex.

Branschen tar över andrahandsmarknaden. FH skrev redan 2016 att unga köpare hellre köper begagnat. I december 2022 startade Rolex sitt Certified Pre-Owned-program hos utvalda handlare – vi besökte det hos Nymans Ur 1851 i Stockholm. Det är ett sätt att tjäna pengar även när nyförsäljningen stannar.

Stämde siffrorna i reelen?

Reelen gjordes med platshållardata, så vi har gått igenom påståendena ett och ett. ”Kvartskrisen raderade två av tre jobb” stämmer med FH:s egna siffror: från omkring 90 000 år 1970 till drygt 30 000 år 1984. Historisches Lexikon der Schweiz räknar från en lägre topp, omkring 70 000 i mitten av 1960-talet, och landar på 30 000–35 000 under 1980-talet. Räknat så försvann ungefär hälften. −81 procent i april 2020 stämmer (−81,3 procent enligt FH), och att helåret ”bara” föll med cirka 21 procent stämmer också. Den riktiga årsexporten 1950 var 0,73 miljarder franc, inte 0,95 som i platshållardatan.

Vad vi tycker

Grafen ljuger inte, men den berättar inte allt. Exportvärdet har slagit nya rekord efter varje kris, och det är därför kriserna ser små ut i backspegeln. Jobben har aldrig kommit tillbaka. 64 807 anställda i dag är fler än på 1980-talet, men långt från de nästan 90 000 som fanns 1970. Kvartskrisen var den enda kris som verkligen förändrade vad en schweizisk klocka är – resten var konjunktur.

Den nuvarande krisen är mindre än den känns i rubrikerna. −1,7 procent är inte −22. Men den är besvärligare än den ser ut, eftersom de två marknader som räddade branschen förra gångerna är problemen den här gången. Vi tror att klockindustrin klarar sig även nu, och att den gör det på samma sätt som tidigare: färre klockor, dyrare klockor och en större del av affären på andrahandsmarknaden. Det är bra för märkena. För oss som köper är det sämre, och därför är det värt att läsa vår genomgång av lyxklockor som investering innan man räknar med att en klocka ska stiga i värde.

Vanliga frågor

Vad var kvartskrisen?

Kvartskrisen var den schweiziska klockindustrins stora kris 1975–1984, när billiga kvartsur, främst från Japan, tog marknaden samtidigt som francen stärktes. Antalet anställda föll från omkring 90 000 år 1970 till drygt 30 000 år 1984.

Hur många jobb försvann under kvartskrisen?

Enligt FH föll sysselsättningen från 89 448 anställda 1970 till drygt 30 000 år 1984, alltså ungefär två av tre jobb. Antalet företag föll från 1 618 till 572 år 1990.

Vem räddade den schweiziska klockindustrin?

Nicolas G. Hayek slog 1983 ihop de två krisdrabbade jättarna ASUAG och SSIH till det som blev SMH och senare Swatch Group, och lanserade samma år Swatch. På längre sikt räddades branschen av att mekaniska klockor blev lyxprodukter.

Vilken var den första kvartsklockan?

Seiko Quartz Astron, som lanserades den 25 december 1969, räknas som världens första kvartsarmbandsur. Schweiziska prototyper fanns redan 1968, men Seiko kom först till marknaden.

Hur mycket föll den schweiziska klockexporten under covid?

I april 2020 föll klockexporten med 81,3 procent till 328,8 miljoner franc. För helåret 2020 blev nedgången 21,8 procent, till 17,0 miljarder franc, och redan 2021 slogs ett nytt rekord.

Hur stor var nedgången under finanskrisen 2009?

Klockexporten föll med 22,3 procent, från drygt 17 till 13,2 miljarder franc. Två år senare, 2011, var den uppe på rekordnivån 19,3 miljarder.

Vilken tull har USA på schweiziska klockor?

Sedan den 24 juli 2026 gäller en tull enligt Section 301 på högst 12,5 procent totalt, där den ordinarie tullen räknas av. Under 2025 var tullen som högst 39 procent, från 7 augusti, innan den sänktes till 15 procent från 14 november.

Varför minskar klockexporten till Kina?

FH pekar på en lång fastighetskris som pressat kinesisk konsumtion. Exporten till Kina föll med mer än en tredjedel under 2024 och 2025, och Hongkong drogs med i nedgången.

Går det bra för den schweiziska klockindustrin 2026?

Bättre än 2025. Januari–augusti 2026 ökade exporten med 1,7 procent till 17,2 miljarder franc, och i augusti vände det rullande tolvmånaderssnittet till plus för första gången på två år. USA och Kina låg fortfarande under fjolåret.

Relaterade artiklar

Källor

Om grafen: Klockfeber har ritat grafen ur FH:s exportstatistik (2000–2025) och Historische Statistik der Schweiz (1950–1987, posten ”Uhren” i tullstatistiken). För 1988–1999 finns bara enstaka verifierade punkter, och de två serierna är inte helt jämförbara. Värdena är nominella och inte inflationsjusterade.

Charlie

Charlie är Klockfebers egen medielegend, känd för sin förmåga att skapa engagerande och innovativt innehåll som fångar läsarnas intresse. Med en bakgrund inom digital marknadsföring och ett öga för teknikens möjligheter har Charlie förändrat hur Klockfeber når och interagerar med sin publik. Hans skicklighet inom sociala medier, SEO och digital strategi har gjort honom till en ovärderlig tillgång för teamet. Charlie kombinerar sin passion för klockor med sin expertis inom digitala plattformar för att skapa innehåll som både informerar och inspirerar.