Fondation Dominique Renaud presenterar sitt höstprogram för 2026, och det är ovanligt intressant läsning: fyra av världens tyngsta kosmologer på scen i Genève, ett urverksprojekt som går in i materialförsök – och ett nytt, öppet rum där oberoende urmakare ska kunna dela idéer i stället för att sitta på dem.
Innehåll
- Amplitude II – tiden i universum
- Memento Vivere når ett avgörande steg
- Ett nytt rum för oberoende urmakeri
- Vår tanke om det hela
Amplitude II – tiden i universum
I september 2025 höll stiftelsen den första upplagan av samtalsserien Amplitude under Geneva Watch Days, där författarna Sylvain Tesson, Noëlle Revaz och François-Henri Désérable samlades kring ”levd tid” och ”skriven tid”. Fullsatt lokal och höjd i samtalet bekräftade seriens grundidé: frågan om tiden angår långt fler än urmakeribranschen.
Nu vänder stiftelsen blicken mot kosmologin. Amplitude II – ”The Time of the Universe, the Time We Imagine” hålls torsdag 3 september 2026, kl. 15.30–17.30, i huvudpaviljongen på Geneva Watch Days. Samtalet förs på engelska och utgår från en fråga vilket barn som helst kan ställa framför en väckarklocka: är tiden en egenskap hos universum, eller hos betraktaren?
Panelen består av fyra ledande kosmologer – Thomas Hertog, Janna Levin, Katie Mack och Didier Queloz – med Louise Ekland som moderator. Deras arbete rör universums ursprung, svarta hål och scenarier för kosmos utveckling.
Memento Vivere når ett avgörande steg
Tillsammans med École nationale supérieure de création industrielle (ENSCI) startade stiftelsen en projektverkstad kring ett nytt sätt att läsa av tiden. Arton månader senare når det vinnande projektet, Memento Vivere – lett av formgivaren Benoît Porte-Proust – en konkret milstolpe: teamet går in i en aktiv fas av materialförsök.
Grundprincipen är fysisk, oåterkallelig tidsmarkering. Resultatet syns direkt på urtavlan som ett gradvis avtryck av levd tid, vars utseende förändras omärkligt genom en extremt långsam pregling. Urverkets mekaniska principer är nu fastlagda och de första empiriska testerna bekräftar hypoteserna. Den pågående fasen ska karaktärisera själva markeringsmetoden: en testbänk är konstruerad, tillverkning av specifika delar pågår och de första försöken är nära förestående.
Stiftelsen driver arbetet i en anda av öppen vetenskap – varje steg dokumenteras och metoderna delas, så att vägen blir lika synlig som målet. Resultaten från försöken avgör riktningen för prototypfasen, nästa steg mot produktion.
Ett nytt rum för oberoende urmakeri
Hur många lovande idéer går förlorade varje år bara för att de aldrig korsar rätt persons väg vid rätt tillfälle? Oberoende urmakeri har länge odlat en diskretion, för att inte säga hemlighetsmakeri, kring sin forskning – varje verkstad har hållit sina idéer för sig själv, av försiktighet lika mycket som av tradition. Men vetenskapshistorien visar att öppenhet snarare snabbar på upptäckter än hotar dem, och att en idé man behåller för sig själv har alla chanser att aldrig bli verklighet.
Stiftelsen förbereder därför ett samarbetsutrymme för morgondagens oberoende urmakare och ingenjörer: en trygg plats där en idé i sin linda kan cirkulera, tas upp, byggas vidare på och berikas av andra – ungefär som ett gemensamt uppslagsverk, där kunskapen växer stegvis genom utspridda bidragsgivare. Målet är att göra systematiskt det som tidigare hängde på slumpen.
Vår tanke om det hela
Det är lätt att avfärda en stiftelses höstprogram som PR-fluff. Men här finns tre saker som faktiskt betyder något: ett samtal som drar in riktig vetenskap i klockvärlden, ett projekt som gått från skiss till testbänk, och ett försök att bryta upp den slutenhet som håller tillbaka oberoende urmakeri. Den sista punkten är den mest intressanta – och den svåraste att lyckas med.
Fler oberoende nyheter? Läs om Czapek Antarctique Frozen Meteor och David Candaux till GPHG 2026.
